1960-tal

Min början.
I tidig barndom fascinerades jag av Nils Nilsson Skums teckningar och målningar som vi hade flera av hemma. De var episka berättelser som skildrar samernas liv och var lätta att förstå. Jag kom sedan att möta Marcus Larssons överdrivet romantiska och våldsamma landskap. Där förmedlades istället starka känslor och jag förstod att bilder kan vara något annat än bara en avbildning. I läroverket Östra Real gick jag åtta år och där fanns fyra stora målningar som troligen påverkat mig. De var målade av Prins Eugen, Algot Törneman, Karl Nordström och Georg Pauli, var högst olika i uttryck och fick mig att fundera över konstens möjligheter. Tidigt i tonåren skaffade jag oljefärger, trevade mig fram och försökte att få den platta tvådimensionella ytan att ge ifrån sig något mer än bara banaliteter. Så besökte jag år 1961 utställningen Rörelse i konsten på Moderna Muséet, blev uppenbart påverkad och därefter vidtog ett vilt experimenterande där inget material och ingen teknik var mig främmande. Resultaten var högst varierande men jag lärde mig att se och förstå det starka uttrycket som en bild kan ge ifrån sig. Det är kanske dessa försök jag håller på med än i dag men med den skillnaden att jag reducerat val av material och tekniker väsentligt. Dessutom fann jag snart att världen omkring mig var intressantare att studera än andras konstbilder. 

Slitsamt intervall 1961
122.x91 cm, olja, collage på pannå
Febriga fibrer 1961
22×31 cm, olja, vax mm
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Animal Farm 1962
122×152 cm, blandteknik
Plakat 1962
134×122 cm, olja
The human factory 1962-63
100×213 cm

Under en vistelse i New York 1963 lärde jag känna Öyvind Fahlström och Barbro Östlin och fick genom dem kontakt med den tidens aktuella konstnärer som Robert Rauschenberg, Jasper Johns med flera vilket stärkte mig att tro på mitt experimenterande. 1964 sökte jag in på Konstakademien med tre målningar till måleriet men blev antagen till grafiken vilket överraskade mig. Troligen gillade Philip von Schantz, som då var professor på grafikavdelningen, mina bilder och en av dem var “People and atoms”. Se bild nedan. Grafikutbildningen var värdefull för mig och grafiska konsten har följt mig parallellt med mitt måleri.
Bilder från denna tid är fyllda av experimentlusta både vad gäller teknik och val av format. Rektangulära,figursågade och relief artade bilder som är skapade med hjälp av färg,vax,eld och allsköns föremål monterades in i bilderna. Dessa oväntade infall dök upp lite då och då och kan väl så göra än idag. Men samtidigt trängde sig verkligheten på vilket avspeglar sig i målningarnas innehåll och titlar. Det blev viktigt för mig att bilderna förmedlade ett innehåll och var inte bara en lek med färger, former och material.
Ett återkommande tema i dessa konstverk är människans svårighet att överblicka och förstå sin situation. Samhällets hierarkier begränsar och hindrar våra möjligheter att påverka institutioner och makthavare. Anarkismens ideologier var populära diskussionsämnen. Digitaliseringen började nu också sitt segertåg inom samhällets alla funktioner. Den klassiska logiken med bara två val, sant eller falskt, ifrågasattes.
Dessa företeelser kom att påverka mina målningars innehåll och utseende, där jag laborerade med ogripbara rumsgestaltningar och fragmentariska bildelement från min omgivning. Klara och rena färgytor ställdes mot varandra medan de måleriska kvaliteterna såsom känsliga valörer i färgerna var nästan obefintliga.

People and atoms 1964
122×122 cm, olja,lack, tusch mm på pannå
Tråd 1964
122×92 cm, lack olja tusch mm på pannå
Kvinna 1965
122×152 cm, olja lack mm på pannå, Gävle muséeum
Heliogabalus med tre kukar 1965
152×209 akryl lack mm på pannå
Binär stad 1965
122×122 cm, olja lack tusch mm på pannå
Rummet 1965
122×183 cm. tempera lack tusch mm på pannå
David och Rousseau 1965
15×15 cm, collage på pannå, till salu
Beatle med taggig mårdborst 1966
26×19 cm, akryl collage mm på pannå
Man 1966
152×209 cm, akryl tempera lack mm på pannå
Bägge flyglarna kan vikas ut
ENIAC 1966
122×213 cm, olja tempra lack mm på pannå, Göteborgs stad
Eniac var den första data maskinen
Dom 1967
183×122 cm, lack tusch mm på pannå, Moderna Muséet
N.Y-N.Y 1967
122×213 cm, olja tempera lack krita på pannå, Stockholms stad
TUBUT 1968
122×183 cm, olja tempera lack mm på pannå
SSHHEE 1968
183×123 cm, akryl tusch mm på pannå, Statens konstråd
Från Munch till Manker 1968
213×122 cm, olja tempera lack på pannpå
Grått ljus 1969
213×122 cm, akryl tusch på pannå