Välkommen till min hemsida!

De kvadratiska bilderna på öppningssidan utgörs av en blandad kompott av konstverk med korta kommentarer – en sorts bildblogg.  Mer strukturerat innehåll finner man under de olika rubrikerna.
Under rubriken ”Konstverk” finns bilderna uppdelade för varje årtionde.
De är i privat ägo utom då en institution är angiven eller märkta med ”Till salu”.
Under rubriken ”Grafik” finns två  underrubriker ”Djuptryck” och ”Digital grafik”
Under rubriken ”CV-Porträtt” finns en PDF-länk till min katalog som jag gjorde till min retrospektiva utställning på Konstakademien 2005.
Om du vill ställa frågor gå till rubriken Kontakt.

För konstverken gäller normal upphovsrätt: © Jan Manker/BUS
För övriga foton anges fotografen om hon/han är känd.
___________________________________________________________________________

BLOGG
2016

19 februari 2017
Melodifestivalen

I går lördag hade melodifestivalen uttagningstävling i Växjö. Jag brukar inte se på melodifestivalen eftersom jag oftast upplever musiken som ytters banal och texterna som rent pekoral.
Men nu skulle Owe Thörnqvist (87 år) delta så jag blev nyfiken. Han gjorde väl en hyfsad insats med en enkel låt i rockabilly stil. Men i övrigt var det sig likt med löjligt överlastade arrangemang till ganska enkla bidrag. Det kan dock vara så att där döljer sig en och annan begåvning, som tyvärr dränks i alla ljuseffekter och andra ovidkommande påhitt, bland annat dansnummer som inte har ett dugg med låten att göra. Jag föredrar att se artister som kan stå ensamma på en scen och trollbinda en stor publik utan en massa ovidkommande jippon. Det kan gömma sig sådana sångare på melodifestivalerna men de har inte en chans att dominera över hela arrangemangets kaos.
Jag bifogar en bild jag fotade från en enkel hårdrockkonsert i en källarlokal i Stockholm, som jag besökte för några år sedan. Jag är ingen älskare av hårdrock men denna enkla konsert rymde mycken mer musikaliskt uttryck och kraft än påkostade melodifestivaler.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

31 december
Nyårsspaning 2017

Vad jag mest kommer att minnas av 2016 är det oerhört grymma kriget i Syrien och flyktingströmmen över Medelhavet där cirka 5000 människor drunknat.
Alla dessa flyktingströmmar är orsakade av just krig eller förföljelse.
Dessutom kommer jag att minnas jippot i USA där Trumpen blev president.
Det finns ett märkligt citat av Platon där han för cirka 2500 år sedan skrev detta:
”En föga upplyst folkmassa tvingar bort förnuftiga ledare när dessa fattar impopulära beslut. I stället dyker allehanda retoriker upp som lockar folket med vackra ord eller hotar dem med enkla debattknep. Dessa maktlystna politiker spelar på folkets lägre känslor, såsom rädsla, hat eller girighet. Det hela resulterar i att politikerna, som aldrig velat ha makten för statens bästa utan endast för sitt egenintresse, slutligen avskaffar den demokrati som burit fram dem till makten. För att rikta bort uppmärksamheten från sina politiska misslyckanden missbrukar de sina nya befogenheter till att starta krig och förföljelse av minoriteter.”
Ett mycket gammalt citat som är rykande aktuellt idag. Vad har vi lärt oss under flera tusen år?

När man försöker analysera bakgrunderna till våldet i världen tar man sällan upp en speciell orsak till detta, nämligen vapenindustrin och arméerna.
När Dwight Eisenhower avgick som president i USA 1961 höll han ett avskedstal där han varnade för det ”militärindustriella komplexet” och det hot det utövar på världen istället för att vara ett skydd för mänskligheten. Som tidigare överbefälhavare för de västallierade trupperna i andra världskriget visste han vad han talade om. Det militärindustriella komplexet är beroende av konflikter, hot och krig för sin överlevnad. Det är lätt att tänka sig att det inom detta komplex av vapenindustrier och arméer finns pådrivande krafter som vill hålla krig och motsättningar levande. Framför allt är de rena yrkesarméerna ofta ett hot både mot den egna befolkningen och omvärlden.

Vad kommer nu det nya triumviratet Trump – Erdogan – Putin , (”The TEP-Brothers”) att hitta på? De övriga inblandade är nog bara små brickor i alla nutida konflikter och Erdogan kommer att bli mindre betydelsefull framöver. Snarare övertar Kinas ledare hans roll. Begreppet terrorist är också mycket tvetydigt då ledarna med stor makt aldrig förknippas med detta epitet hur grymma deras agerande än är. Så värst ljus ser inte framtiden ut för 2017 och jag får bara hoppas att Sverige kan hålla sig utanför konflikter och absolut inte ingår Natos försvarsallians. Då kan vi helt plötsligt tvingas bistå både Trump och Erdogan med militära medel. Våra insatser världen över bör helt koncentreras på humanitär hjälp.

Om man istället vill se lite förhoppningsfullt på framtiden så kanske Putin släpper sina hämningar och kommer ut som gay, vilket skulle bli den största glädjande nyheten under 2017.  Trump och Putin blir goda vänner och lyckas minska spänningen mellan stormakterna
och får till allas förvåning gemensamt mottaga Nobels fredspris.
Sedan får man hoppas att alla ålderdomliga och galna makthierarkier i arabvärlden och Afrika börjar förlora sitt inflytande . 2018 vet jag om mina önskedrömmar uppfyllts.

28 december
Jag upptäcker då och då att jag är tämligen okunnig om vad som händer inom vissa kultursfärer. Det blir speciellt tydligt när någon kulturkändis gått ur tiden, som nu senast när nyheten om George Michaels död spreds i alla medier runt om i världen. Jag hade ingen aning om vem George Michael var, kunde inte minnas att jag hört någon musik av honom och när jag nu lyssnat på en del av hans verk kan jag bara konstatera att den musiken är mig fullständigt likgiltig. Vad beror detta på? Lever jag i en parallell verklighet där helt andra värderingar och smaker råder? Är jag för gammal och reaktionär? Det är nog så att vi har olika bakgrunder som gör att vi uppskattar olika saker. Hur många av George Michaels fans vet t.ex. vem en av mina musikidoler, Morton Feldman var, och jag skulle kunna nämna många fler namn. Feldman var minst av allt reaktionär i sitt skapande, men han kräver ett koncentrerat lyssnade, vilket kanske inte alla orkar med. Alla kulturyttringar som ställer krav på läsaren, tittaren eller lyssnaren kommer nog att befinna sig i den parallella kultursfär som inte uppmärksammas i massmedierna, och förmodligen befinner jag mig där. Den nyhetsskuggan kan ibland vara skön att befinna sig i.

15 december
 Inbördeskriget i Syrien är det grymmast tänkbara scenario man kan se i Mellanöstern just nu.  Det är väl bara Israel som kan känna ett visst lugn över att araberna dödar varandra och inte koncentrerar sig på att attackera Israel. Det är märkligt att Israel inte vill lösa Palestinakonflikten på ett sätt som är acceptabelt för bägge parter. Risken finns annars att konflikterna i området till slut spiller över på Israel. Förr eller senare kommer väl de ålderdomliga hierarkierna med dess motsättningar inom de arabiska länderna att spela ut sin roll och då kan Israel hamna i ett besvärligt läge om inte Palestinafrågan är löst.

11 december
Tittade på Nobelfestligheterna igår. Jag har stor förståelse för att Bob Dylan inte vill delta i detta jippo. Nu väntar jag på att Svenska Akademien går vidare i sitt nytänkande och delar ut litteraturpriset till en serietecknare eller en rap-artist. Det skrivna ordet har många ingångar.